född 15 januari 1860 i Stockholm, död av en hjärtattack i sitt hem klockan 03.00 den 5 december 1929, var en svensk konstnär och professor vid Konsthögskolan 1898-1925, och från 1918 även vice preses. Åren 1877-1882 var han elev till Edvard Pers??us vid konstakademins principskola och målade bland annat prisämnena Loke fängslas af asarne (1880), Gustaf Vasa inför kung Hans (1881) och Den förlorade sonens återkomst (1882, belönad med kungliga medaljen). 1883 fick Björck akademiskt resestipendium och vistades vintern 1883?C84 i Paris. Vintern 1884?C85 reste Björck till M??nchen, målade några porträtt, bland annat ett i helfigur av sin hustru. Våren 1885 flyttade han till Venezia och på hösten till Rom. Där målade han den stora modelltavlan Susanna (Göteborgs museum) och Romerska smeder (galleriet i Washington, en skiss till samma tavla finns i Göteborgs museum). 1887 målades i Venezia Veneziansk saluhall (nationalmuseum), Lördagsmässa i Markuskyrkan och andra tavlor. Efter en sommarvistelse på Skagen, där han förut tillbringat två somrar, 1882 och 1884, bosatte sig Björck 1888 i Stockholm. Han har sedan huvudsakligast målat porträtt. Bland dessa kan nämnas flera av konung Oscar (bland dem ett på Skokloster, ett i helfigur på Drottningholm, ett med krona och mantel, på Stockholms slott, ett som övergick i tyske kejsarens ägo), prins Eugen vid staffliet (nationalmuseum, 1895), kronprins Gustaf (Stockholms slott, 1900), konstnärens hustru (helfigur, 1891, Göteborgs museum) och friherre Nordenfalk (konstakademien, 1892). Dessutom skapade han några landskap, ett par genrebilder och olika dekorativa målningar. Från 1889 var han ledamot vid konstakademin och lärare vid Konsthögskolan. 1898 blev han professor. Björck var kommissarie för konstavdelningen vid Stockholmsutställningen 1897 och vid Baltiska utställningen 1914 samt för den svenska utställningen i London 1924.  Related Paintings of oscar bjorck :. | hostpigen | madam henriksens pigeskole i skagen | Self-portrait. | prins eugens waldemarsudde | Portrait of Anders Rudolf Du Rietz af Hedensberg |
Related Artists:
Jacob Wessel
painted Portrait of Hieronim Florian Radziwiłł. in 1746
Charles de La Fosse
(June 16, 1636 - December 13, 1716), French painter, was born in Paris. He was one of the most noted and least servile pupils of Le Brun, under whose direction he shared in the chief of the great decorative works undertaken in the reign of Louis XIV. Leaving France in 1662, he spent two years in Rome and three in Venice. The influence of his prolonged studies of Veronese is evident in his "Finding of Moses" (Louvre), an in his "Rape of Proserpine" (Louvre), which he presented to the Royal Academy as his diploma picture in 1673. He was at once named assistant professor, and in 1674 the full responsibilities of the office devolved on him, but his engagements did not prevent his accepting in 1689 the invitation of Lord Montagu to decorate Montagu House. He visited London twice, remaining on the second occasionetogether with Rousseau and Monnoyer more than two years. William III vainly strove to detain him in England by the proposal that he should decorate Hampton Court, for Le Brun was dead, and Mansart pressed La Fosse to return to Paris to take in hand the cupola of Les Invalides. The decorations of Montagu House are destroyed, those of Versailles are restored, and the dome of the Invalides (engraved, Picart and Cochin) is now the only work existing which gives a full measure of his talent. During his latter years La Fosse executed many other important decorations in public buildings and private houses, notably in that of Crozat, under whose roof he died on 13 December 1716. This article incorporates text from a publication now in the public domain: Chisholm, Hugh, ed (1911). Encyclopædia Britannica (11th ed.). Cambridge University Press.
NEEFFS, Pieter the Elder
(c. 1578-c. 1656),